Dag 3 - mina syskon

Detta får helt enkelt bli ett helt inlägg om min bror. Japp, mitt enda riktiga syskon är min lillebror på dryga 19 år. Det bästa som finns är när vi får chans att tjäfta lite med varandra, att munhuggas är något vi är grymma på. Men när det verkligen gäller så ställer vi upp för varandra, i alla väder.

Ett bra exempel på det är när vi flyttade och fick byta skola för tio år sedan. Då var det vi mot världen, alltid. Alla andra var både förvånade och imponerande över hur väl vi kom överens, kunde man verkligen vara bästa vän med sitt syskon?! Just då kunde vi det, och vi har fortfarande kul tillsammans de allt för få gånger som vi gör något skoj tillsammans. Jag älskar min bror, men klart att man måste få tjata lite. Det är väl ändå det som syskonkärlek handlar om?

Syskonkärlek