Som den inbitna hästtjej jag var så måste jag nog kalla min första egna häst för min första kärlek. Jag var nio år när jag fick min prins - Djarfur fra Hald. Med sitt vänliga sätt och eldröda päls tog han mitt hjärta med storm. Har var mitt allt på den tiden och jag älskade honom innerligt. Jag kan säga att jag har nog nästan aldrig gråtit så mycket som den dag vi var tvungna att skiljas åt, men jag reste mig ur sorgen och lyckades gå vidare. Men platsen som min första kärlek (om man nu kan se en häst som det) kommer han alltid att ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar